“En dag utan forskning är en förlorad dag” har varit Parkinsonfondens motto sedan dag ett.
En vanlig oro hos personer som lever med Parkinsons sjukdom är att livet kommer bli oförutsägbart. Det handlar främst om en oro kring medicinen och när samt hur den kommer att verka. Det kan skapa en oförutsägbar vardag med tankar som. “Vågar jag gå hemifrån idag?”.
För att kunna förbättra behandlingen av Parkinsons sjukdom behövs mer forskning som kan hindra sjukdomen från att förändra livet helt och hållet. Vi söker därför hela tiden efter nya viktiga forskningsprojekt att stödja, så att alla som lever med sjukdomen får möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt.
Parkinsonfonden startades dels av personer som levde med sjukdomen, dels av specialister på parkinsonbehandling. Tillsammans såg de behov av en organisation som bara fokuserar på forskning om Parkinsons sjukdom. Lösningen blev att Parkinsonförbundet startade en fristående forskningsfond.
En fond som bara fokuserar på Parkinsons sjukdom ger tydliga möjligheter att förbättra livet för de som lever med sjukdomen. Fondens viktigaste syfte är att uppmuntra forskare i Sverige att satsa på klinisk forskning runt Parkinson. Forskning ger förbättrade behandlingsmöjligheter och gör att fler läkare får en djupare kunskap om Parkinsons sjukdom.
Det har hänt mycket inom forskningen av Parkinsons sjukdom under bara de senaste 10 åren. Inte minst har livet för personer som lever med sjukdomen förbättrats. Forskningen har bland annat fokuserat på att vidareutveckla redan befintliga behandlingar till att bli ännu bättre. Allt för att personer som lever med sjukdomen ska kunna leva ett så fritt, vanligt liv som möjligt.
Kunskapen om sjukdomen har förbättrats väldigt mycket. Bland annat när det kommer till behandling i de senare faserna, som har förfinats och fått ökad precision. Med all utveckling som sker inom forskning och teknologi så har även helt andra verktyg tagits fram.
Bara under det senaste året har flera viktiga projekt som Parkinsonfonden hjälper till att finansiera tagit viktiga steg närmare att bli verklighet.
Den första svenska patienten får nu behandling i projektet STEM-PD med målet att återbilda de celler i hjärnan som producerar dopamin. Projektet leds av Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Malin och hennes team hoppas kunna återställa förlorade funktioner genom transplantation av stamceller, en speciell typ av cell som behövs för att skapa fler nya celler. Lyckas projektet finns stor möjlighet att förändra framtiden för behandling av Parkinsons sjukdom.
Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, har upptäckt ett signalämne som visar om en sjukdom ger dopaminbrist i hjärnan. Hans studie visar på förhöjd nivå i ryggmärgsprover från personer med Parkinsons sjukdom – även många år innan personerna utvecklat symptom. Tidig diagnos genom till exempel ett blodprov skulle ge nya möjligheter att behandla Parkinson och sakta ner sjukdomens utveckling.
Personlig, specialiserad vård är extra viktig för personer med Parkinson i sent stadium och deras närmaste. I ett sent stadium av Parkinsons sjukdom kan mycket hjälp behövas i vardagen. Därför påverkar kraftigare symptom ofta även anhöriga till stor del. Professor Per Odin vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Lunds universitet har tagit fram ett sätt att nå de som inte kan ta sig till specialist själva inom projektet PD_Pal. Dessutom utan extra kostnader för hälso- och sjukvård. Region Skåne arbetar redan med att införa PD_pal-konceptet för fler patienter, som del av deras vårdrutiner.