Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi vid Örebro universitet/universitetssjukhuset Örebro.
Foto: Maria Elisson, Örebro universitet.
Forskare i Örebro undersöker hur infektioner hos unga vuxna kan öka risken för Parkinsons sjukdom. Genom att undersöka om sjukdomen kan börja utvecklas redan innan 20 års ålder ser forskarna möjlighet till tidigare diagnos och bättre personlig behandling.
Varför drabbas vissa människor av Parkinsons sjukdom? Och vilka risker går att spåra tillbaka ända till ungdomsåren? De frågorna söker Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi vid Örebro universitet och Örebro universitetssjukhus svar på.
Scotts forskargrupp gjorde en viktig upptäckt 2024: Svår infektion i mage-tarm eller luftvägar hos unga vuxna kan starta processer som leder till en parkinsondiagnos efter 50 års ålder.
– Vi kunde se att mag-tarminfektioner som krävt sjukhusvård före 30 års ålder var en av de mest betydande riskfaktorerna för Parkinsons sjukdom. Det är logiskt eftersom man länge trott att Parkinson kan börja i tarmen. Problemen kommuniceras sedan till hjärnan via den självständiga delen av nervsystemet som kontrollerar mage och tarm, säger Scott.
– Vi såg också att svåra luftvägsinfektioner före 30 års ålder var en riskfaktor för Parkinson. Även här gäller det personer som haft så svåra infektioner att de blivit inlagda på sjukhus, fortsätter Scott.
Forskarna misstänker att svår infektion i vissa fall orsakar förändringar i kroppen som blir starten på Parkinsons sjukdom. Och problemen börjar via magen eller näsan.
– Parkinson kan börja genom en svår infektion som krävt sjukhusvård – antingen i tarmen eller i näsans slemhinna – för att sen färdas via nervsystemet till hjärnan. Och infektionen är en utlösande faktor – den behöver inte vara permanent för att sjukdomen ska utvecklas, förklarar Scott.
Det finns även en möjlig koppling mellan luftvägsinfektioner och mag-tarminfektioner.
– Vi vet att allvarliga luftvägsinfektioner även kan påverka kroppen på andra sätt, säger Scott. En luftvägsinfektion kan leda till bakteriell överväxt av till exempel E. coli som påverkar mage och tarm. Det ger en tredje möjlig sjukdomsväg för oss att undersöka.
Bakom upptäckten finns analys av historiken hos nästan 9 000 personer med Parkinsons sjukdom och 3 miljoner personer utan sjukdomen. Nu ska forskarteamet analysera hälsomönster hos över 14 miljoner individer i Sverige – från tonår fram till diagnos och när Parkinson startat.
– Parkinson tycks kunna utvecklas i tystnad många år efter en infektion. Därför behöver vi nu undersöka noggrannare vad som hänt mer än 30 år innan diagnosen, det vill säga när personerna som drabbats var 20.
Scotts första mål är att upptäcka nya riskfaktorer och mönster av symptom som läkare bör vara uppmärksamma på, även vid undersökningar som inte rör Parkinson.
– Det hjälper oss bli mer vaksamma på patienter med vissa problem. Det kan till exempel finnas en grupp av patienter som har långvariga störningar i sitt matsmältningssystem där sjukdomsprocessen började, säger Scott.
Forskarna kommer även undersöka om tecken på luftvägsproblem, långvarig stress och ökat genomsläpp av ämnen som inte borde komma ut i kroppen från tarmen (tarmpermeabilitet) går att koppla till Parkinsons sjukdom.
– Vårt arbete kan bidra till upptäckt några år tidigare, vilket kan göra en stor skillnad, säger Scott.
Det andra målet är bättre vård av de som drabbas.
– Genom att tänka på flera tillstånd istället för bara ett, kan vi upptäcka nya behandlingar som hanterar flera problem samtidigt, fortsätter Scott.
Han påpekar samtidigt att de flesta som har haft svåra mag- eller luftvägsproblem inte kommer att utveckla Parkinsons sjukdom.
– Det är viktigt att inte skapa onödig oro. De allra flesta med magproblem eller tidigare infektioner löper ingen risk. Det handlar om att förstå mönstren hos en liten grupp som också har en genetisk sårbarhet, förtydligar Scott.
I Norden har vi generellt sett en lägre genetisk risk för Parkinsons jämfört med övriga världen. Därför är det viktigt att titta på miljöfaktorer, till exempel infektioner, som kan bidra till att sjukdomen utvecklas även hos personer med låg genetisk risk.
Sverige är ett ovanligt bra land för den här typen av forskning enligt Scott. Våra hälsoregister är omfattande och ger möjlighet att studera miljö- och sjukdomsmönster flera decennier bakåt. Han nämner även parkinsonregistret där parkinsonpatienter själva registrerar sina dagliga symptom som ett bra stöd.
Scotts forskning är en del av ett större projekt vid Örebro universitet och Örebro universitetssjukhus som får stöd av Parkinsonfonden. Läs mer på www.parkinsonfonden.se.