Foto: Tove Smeds, Lunds universitet
Forskare i Lund undersöker hur mediciner mot diabetes skyddar hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Målet är nya behandlingar som påverkar hjärnans blodkärl för att sakta ner sjukdomen. Forskningen kan också förklara mekanismer bakom kostens påverkan på sjukdomens utveckling.
I vår hjärna finns 650 km blodkärl som försörjer hjärnan med syre och näring. Men blodet kan även bära med sig skadliga ämnen. För att skydda hjärnan finns blod-hjärnbarriären, en slags brandvägg mellan blodkärl och hjärnvävnad. Barriären styr vilka ämnen som får passera från blodet till hjärnans vävnad, vilket skapar en säker och hälsosam miljö för hjärnans celler.
Forskarna har undersökt hur blod-hjärnbarriären påverkas vid typ 2-diabetes och Parkinsons sjukdom, under ledning av Professor Gesine Paul-Visse vid Lunds universitet.
– Vi ser att blod-hjärnbarriären skadas både vid diabetes och Parkinsons sjukdom, säger Gesine. Samspelet mellan de celler som bygger upp barriären förändras, skyddet blir svagare och barriären blir mer genomsläpplig.
 |
 |
| I en frisk hjärna är blod-hjärnbarriären intakt. Stora proteiner som transporterar näring till hjärnan (i rött) stannar kvar i blodkärlen. | Läckage av blod-hjärnbarriären i en modell av Parkinsons sjukdom. Stora protein finns utanför blodkärlen. |
| Bilder: Forskningsgruppen för Translationell Neurologi vid Lunds universitet. | |
När Parkinsons sjukdom kombineras med diabetes förvärras skadan på blod-hjärnbarriären. Forskarna har upptäckt att dessa förändringar på barriären sker redan vid tidig Parkinsons sjukdom.
– Våra studier visar på förändringar i hjärnans blodkärl redan innan hjärnans nervceller börjat ta synlig skada. Framför allt pericyter, celler som ger ett viktigt skydd i blod-hjärnbarriären, är påverkade redan innan vi kan se att de nervceller som producerar dopamin har förlorats.
 |
| Bild: Forskningsgruppen för Translationell Neurologi vid Lunds universitet. |
Pericyter är blodkärlens väktare, specialiserade celler som övervakar blodkärlens väggar mot insläpp av skadliga ämnen. De signalerar även vid problem, till exempel infektion eller vid diabetes. Till forskarnas förvåning visade det sig att pericyter larmar tidigt vid Parkinsons sjukdom, bland annat genom att skicka inflammatoriska signaler.
– Inflammatoriska signaler kan vara farliga för nervcellerna och deras livsmiljö, förklarar Gesine. Därför vill vi undersöka om vi kan förändra pericyternas signalering, med målet att sakta ner sjukdomens förlopp.
Gesine Paul-Visses vision är att bromsa Parkinsons sjukdom med behandlingar som kan stabilisera blod-hjärnbarriären innan nervcellernas livsmiljö förändras och stora skador uppstår. Mediciner mot diabetes kan vara en del av lösningen.
– Vid en studie tillsammans med kollegor på Karolinska institutet upptäckte vi att tre olika läkemedel mot diabetes hade en effekt också på blodkärl i hjärnan och intressant nog kunde reparera skador på blod-hjärnbarriären säger Gesine.
Nu vill forskargruppen undersöka om diabetesläkemedel också ha förmågan att skydda blod-hjärnbarriären vid Parkinsons sjukdom.
En djupare förståelse av hur de här substanserna fungerar skulle kunna leda till en helt ny typ av läkemedel som kan skydda hjärnans ”brandvägg” och minska risken för förlust av nervceller.
Men vad kan man göra själv för att skydda hjärnan? Gesine påminner om att träning är bra. Hennes forskargrupp undersöker även kostens påverkan i en pågående studie.
– Vi har tidiga indikationer på att mat med hög halt av mättade fettsyror kan öka problem kopplade till blod-hjärnbarriären vid Parkinsons sjukdom. Alla ämnen som går in i vår kropps blodbana, även ohälsosam mat, kommer leda till en signalering från hjärnans blodkärl, säger Gesine.
Gesine leder forskning inom ett större projekt fokuserat på blodkärlsförändringar i hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Denna forskning i forskargruppen ”Translationell Neurologi” vid Lunds universitet har finansierats av ett flertal stiftelser, bland annat Parkinsonfonden.
Vill du ta reda på mer om sambandet mellan vad vi äter och Parkinsons sjukdom? Ta gärna en närmare titt på artiklarna som Gesine tipsar om nedan.
Dietary Interventions in Parkinson's Disease https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38277304/
Intake of dairy foods and risk of Parkinson disease https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5496517/
The Role of Diet and Dietary Patterns in Parkinson’s Disease https://www.mdpi.com/2072-6643/14/21/4472?type=check_update&version=2
Relationship between high dietary fat intake and Parkinson’s disease risk: a meta-analysis https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6788237/
Life style and Parkinson’s disease https://link.springer.com/article/10.1007/s00702-022-02509-1
Nutrition and Lifestyle Interventions for Managing Parkinson’s Disease: A Narrative Review https://www.e-jmd.org/journal/view.php?doi=10.14802/jmd.20006