För att understödja vidareutvecklingen av den kliniska Parkinsonforskningen och behandlingen i Sverige, instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2008 ett pris, till Åke Ljungdahls minne. Priset avser att främja förnyelse och utveckling inom området klinisk behandling och forskning vid Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet. Prissumman är 100.000 SEK.
Av detta är 25 000 SEK ett personligt stipendium och 75 000 SEK forskningsanslag.
Vilka kan nominera?
Samtliga professorer och överläkare vid svenska kliniker eller lärosäten där det bedrivs neurovetenskaplig forskning.
Vilka kan nomineras?
Disputerad forskare, max 8 år efter disputation, eller doktorand vars forskning lett till framsteg i vården av personer med Parkinsons sjukdom inklusive atypiska former och som visar intresse av fortsatt arbete inom parkinsonvården.
Nomineringen bör innehålla förutom motivering på max en A4, även CV på den person som föreslås.
Kan tidigare nominering upprepas?
Ja. Skicka in tidigare namnförslag, kortfattat CV, samt eventuellt nytillkomna publikationer.
Vem utser pristagare?
Parkinsonförbundets Forskningsfonds styrelse.
Vart skall förslagen skickas?
Parkinsonfonden, e-mail: anslag@parkinsonfonden.se
När skall förslagen ha inkommit?
Senast 1 maj.
När delas priset ut?
Vid lämpligt tillfälle.
Vidare upplysningar lämnas av Forskningsfondens ordförande, Stefan Åsberg, tel 076 6316112
E-post: ordforande@parkinsonfonden.se
Parkinsonfondens styrelse har utsett Arja Höglund, Karolinska universitetssjukhuset, till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2023. Priset är på 100 000 kronor, varav 25 000 kronor är ett personligt stipendium och återstoden ett bidrag till mottagarens fortsatta forskning.
Arja Höglund är sjuksköterska vid neurologen, Karolinska universitetssjukhuset, och arbetar med Parkinsons sjukdom och andra neurologiska rörelsesjukdomar. Hon disputerade i december 2020 på avhandlingen Daytime sleepiness in Parkinson’s disease in relation to other symptoms, disease progression and daily life. Avhandlingen är baserad på prospektiva longitudinella data från kohorter som hon själv följt och även fortsätter att följa efter disputation. Avhandlingen fokuserade på dagsömnighet vid Parkinsons sjukdom, och innefattade fyra delarbeten avseende (1) relationen mellan dagsömnighet och andra motoriska och icke-motoriska symptom, (2) långtidsutvecklingen av dagsömnighet över 10 år, (3) sambandet mellan episoder av dagsömnighet och andra motoriska och icke-motoriska fluktuationer, samt (4) upplevelsen av dagsömnighet i dagligt liv hos personer med Parkinsons sjukdom. Sammantaget resulterade avhandlingen i ny kunskap av klinisk betydelse för att identifiera och förstå dagsömnighet vid Parkinsons sjukdom, och därmed även kunna förbättra omhändertagandet av personer med Parkinsons sjukdom. Detta är av stort värde då dagsömnighet är ett vanligt men bristfälligt studerat problem som inte sällan leder till betydande negativa konsekvenser. Efter disputationen fortsätter Arja följa en av sina kohorter i syfte att ytterligare belysa den aktuella problematiken. Hon driver även sedan 2021 ett innovationsprojekt som syftar till förbättrat omhändertagande av personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom.
Parkinsonfondens styrelse har utsett Jonathan Timpka, Lunds universitet, till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2022. Priset är på 100 000 kronor, varav 25 000 kronor är ett personligt stipendium och återstoden ett bidrag till mottagarens fortsatta forskning.
Jonathans forskning berör flera områden av stor betydelse för patienter med Parkinsons sjukdom. Ett av dessa gäller frågan om hur patientens symtom och tillstånd skall monitoreras. Många patenter har stora fluktuationer i sin symtombild och det blir då viktigt för den behandlande läkaren att få en adekvat bild av hur patienten mår vid olika tidpunkter. Ofta används en patientdagbok för detta ändamål och detta sker såväl i den dagliga vården som i kliniska studier. Metoden har dock aldrig validerats mot en samtidig bedömning som utförts av parkinsonsköterska eller annan parkinsonkunnig personal. Jonathan Timpka har nu gjort en sådan studie och har visat att patient och sköterska i stor utsträckning har olika uppfattning om patientens aktuella tillstånd, en information som har stor betydelse när man skall tolka informationen som inhämtas från patientdagböcker. Jonathan undersöker nu vidare vad det är som gör att bedömningarna skiljer sig åt.
Jonathan Timpka har också visat att behandling med bärbara pumpar kan ge betydande förbättringar av svårt sjuka patienters symtombild och att inte bara ”off”-tiden utan också problemen med överrörlighet kan minskas. Detta är en viktig kunskap som betyder att även patienter med stora dyskinesiproblem kan vara kandidater för pumpterapi.
Ett tredje område för Jonathans forskning gäller parkinsonpatienters möjligheter att fortsätta med sitt arbete. Jonathan undersökte vilka faktorer som korrelerade med att patienter kunde fortsätta att arbeta och vilka som korrelerade med att de slutade. Han visade, att det fanns ett samband mellan symtomet ångest och att inte längre arbeta. Detta kan vara en viktig information när man vill hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom att stanna kvar i arbetslivet. Jonathan försöker nu få fram mera detaljerad kunskap om de mekanismer som avgör om patienten kan fortsätta sitt arbete eller ej. Målet är att möjliggöra att fler patienter som så önskar skall kunna fortsätta inom yrkeslivet.
Det är känt att Parkinsons sjukdom tar sin början många år innan diagnos kan ställas. För att undersöka om den begynnande sjukdomen påverkar hälsan redan innan diagnosen har Jonathan Timpka i en retrospektiv undersökning jämfört antalet sjukskrivningar hos parkinsonpatienter och ett jämnstort och jämförbart kontrollmaterial utan Parkinsons sjukdom. Han visade att sjukskrivningarna i parkinsongruppen ökar jämfört med den i kontrollgruppen redan fem år innan diagnosen. Sjukskrivningsorsaken var i första hand var muskuloskelettala problem, sannolikt smärtor. Denna kunskap kan vara en viktig pusselbit när man försöker förstå mer om vad som händer under den så kallade prodromalfasen av Parkinsons sjukdom.
Jonathan disputerade under 2021 med avhandlingen”Parkinson´s disease with device, diary or in disguise” och arbetar kliniskt som ST-läkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus.
Jonathans kommentar till priset var ”Jag blev både glad och överraskad när jag fick höra att jag tilldelats Åke Ljungdahls pris. Bland tidigare pristagare finns en rad av de professionella förebilderna på området, så det är verkligen smickrande. Jag har ett brett intresse av klinisk parkinsonforskning och prissumman bidrar till att skapa möjligheter till engagemang i nya projekt. Parkinsonförbundet och Parkinsonfonden gör ett stort jobb för att synliggöra och förbättra för både patienter och anhöriga. Jag vill tacka för förtroendet och jag hoppas att jag skall kunna göra mitt för att bidra till utvecklingen inom forskningsområdet framöver.”
Åke Ljungdahls pris 2020
Parkinsonfonden har utsett Michaela Karlstedt till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2020 för hennes forskning om hur Parkinsons sjukdom (PS) påverkar parrelationen över tid när den ena parten i förhållandet drabbas av sjukdomen. Kunskap om detta är viktig, eftersom studier visat, att en stark ömsesidighet i parrelationen kan fungera som en skyddande faktor mot minskat välbefinnande och livskvalitet hos anhöriga som vårdar en partner som drabbats av sjukdomen.
I arbetet med sin doktorsavhandling intervjuade Michaela Karlstedt femtioen par som levt tillsammans i mer än tre år och där personerna var minst femtiofem år gamla. Data beträffande motoriska och icke-motoriska symtom samlades in liksom uppgifter om parrelationens kvalitet, kognitiv förmåga, aktiviteter i det dagliga livet, hälsorelaterad livskvalitet och anhörigbelastning.
Överlag indikerade resultaten vidare att icke-motoriska symtom och parrelationens kvalitet är av större betydelse för den hälsorelaterade livskvaliteten och den upplevda belastningen än motoriska symtom. Resultaten indikerar också att patienternas beroende vad gäller aktiviteter i det dagliga livet och nedsatt kognitiv förmåga ökar belastningen på partnern, vilket kan leda till att relationens kvalitet försvagas.
”Stort tack! Jag är både glad och hedrad för detta pris. Jag vill också säga att detta arbete inte kunnat genomföras utan hjälp från Parkinsonfonden och de fantastiska par som medverkat i projektet samt de involverade parkinsosjuksköterskorna. Priset påverkar mina möjligheter att fortsätta forska. Jag hoppas att mina forskningsresultat skall komma patienter och anhöriga till del”, säger Michaela, som nu fortsätter med sin forskning och har rekryterats som forskningssjuksköterska inom PS vid Neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Åke Ljungdahls pris 2019
Parkinsonfonden har utsett Kristina Rosqvist, Lunds universitet, till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2019. Kristina Rosqvist är ansvarig för den svenska delen av det Europeiska samarbetet “Care for Late Stage Parkinsonism”, CLaSP, som inkluderar Parkinsoncentra i London, Lissabon, Bordeaux, München, Marburg, Nijmegen och Lund. Det övergripande målet med projektet är att samla information om de svåraste faserna av Parkinsons sjukdom. Eftersom dessa svårt sjuka patienter ofta är för dåliga för att kunna komma till specialistmottagningarna och därför ofta är exkluderade från kliniska studier är detta en bortglömd patientgrupp. Förhoppningen är att det med förbättrad kunskap om patienterna skall bli möjligt att förbättra behandlingen och omhändertagandet av dem och på så vis ge en bättre livskvalitet för såväl patienterna som deras anhöriga.
Kristina Rosqvist har kartlagt vilka faktorer som är viktiga för att dessa patienter skall vara tillfreds med livet och kunde visa att det allra viktigaste var antalet icke-motoriska symptom, patientens självtillit, patientens gångförmåga och förekomsten av utmattning. Hon har vidare visat att dopaminerg medicinering fortfarande har en tydlig effekt på motoriken hos flertalet av dessa patienter, vilket understryker vikten av en tillräcklig och optimerad medicinering också i dessa sena sjukdomsstadier.
Kristina Rosqvist har också påvisat att även många icke-motoriska symptom kan förbättras av en välinställd dopaminerg medicinering. Resultaten pekar återigen på vikten av att medicineringen kontinuerligt optimeras även hos dessa patienter. Hon har vidare studerat vad som betyder mest för att göra patienterna nöjda med vården och vad som är av störst betydelse för de anhörigas livskvalitet. Resultaten utgör en viktig bas när man ska lägga upp vård och omhändertagande av parkinsonpatienter i sjukdomens senare stadier.
Kristina Rosqvist har framgångsrikt försvarat sin avhandling ”Towards a better care for late stage Parkinson´s disease” och avser att fortsätta sitt arbete inom CLaSP och på halvtid kombinera sin forskningsverksamhet med klinisk sjukgymnastverksamhet.
”Stort tack för detta. Det är såklart en stor ära och jag är mycket tacksam och glad över priset och över att CLaSP-projektet får denna uppmärksamhet”, säger Kristina Rosqvist.
Åke Ljungdahls pris 2017
Anders Fytagoridis är född i Göteborg, men utbildade sig till läkare i Umeå. Det var också där han den 24 februari 2012 lade fram sin avhandling, “Deep brain stimulation of the posterior subthalamic area in the treatment of movement disorders”. I den analyserade han ett nytt målområde för DBS, Zona incerta, vid behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. Han visade att målet är säkert och förenat med få komplikationer av allvarligare slag och att det är ett effektivt mål för behandling av olika former av tremor.
Efter erhållen specialistexamen i neurokirurgi vid Karolinska sjukhuset tillbringade Anders Fytagoridis ett år med Professor Terry Coyne i Brisbane, Australien, för att fördjupa sig ytterligare inom DBS. Han är numera en del av den funktionella enheten vid Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska sjukhuset och hans kliniska arbete är fokuserat på behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar.
Hans postdoktorala forskning är fokuserad på DBS inom samma område och han har ett omfattande samarbete både nationellt och internationellt. Centralt i hans arbete är försöken att relatera effekter av behandlingen till det faktiska läget av de elektrodkontakter som stimuleras. Mer tillförlitliga modeller för analys av effekter och biverkningar kan avgränsa det optimala målområdet och förbättra resultaten av behandlingen.
Anders Fytagoridis är känd av Parkinsonfonden sedan tidigare. År 2013 fick han Elsa och Inge Anderssons pris på 100 000 kronor för bästa avhandling inom parkinsonområdet och vid ett par tillfällen har han fått resestipendier. Det är med stor tillfredsställelse som fonden nu kan utse Anders Fytagoridis till mottagare av Åke Ljungdahls pris för värdefulla bidrag till den kliniska forskningen om behandling vid Parkinsons sjukdom. Även detta pris är på 100 000 kronor.
Pristagare 2016 är Örjan Skogar, överläkare och ledare för parkinsonteamet vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Han får priset för sin långa erfarenhet, sitt gedigna engagemang i det kliniska arbetet och sin inriktning på patienten. Under mer än tio år har han följt och registrerat symtom och symtom-
utveckling hos sina patienter och på detta sätt byggt upp en kunskapsbank av betydande intresse för såväl forskare som kliniker. Han har också engagerat sig i uppbyggnaden av det nationella parkinsonregistret. Under 2013 disputerade han på en avhandling inom området komplementärmedicinsk behandling.
Örjan Skogar har vidare representerat den sydöstra regionen i Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella riktlinjer för parkinsonvården, ett arbete som kommer att presenteras under innevarande år. Sammanfattningsvis är Örjan Skogar en läkare som verkar i Åke Ljungdahls anda.
”Ett väldigt glatt besked och mycket hedrande”, säger Örjan Skogar och tillägger ”Jag vill lägga en del resurser på att få igång det nationella kvalitetsregistret för Parkinson på bred front. Då blir det något bestående i prisets anda att stimulera arbetet med Parkinson”.
Årets pristagare, Andreas Puschmann, disputerade 2011 på en avhandling om genetiska orsaker till Parkinsons sjukdom. Efter disputation har Andreas Puschmann bedrivit en mycket produktiv forskning som resulterat i ett imponerande antal publikationer i internationella tidskrifter och han har nyligen erhållit en docentur i neurologi vid Lunds universitet och börjat bygga upp en egen forskargrupp. Han har varit drivande i utveckling av den neurogenetiska diagnostiken och bland annat initierat en neurogenetisk rond. Han leder vidare upprättandet av ett expertteam för sällsynta rörelserubbningar inom Centrum för sällsynta diagnoser i Södra sjukvårdsregionen.
Andreas Puschmanns vetenskapliga och kliniska expertis är erkänd nationellt och internationellt. Han deltar i flera vetenskapliga nätverk om forskning kring genetiska faktorer bakom Parkinsons sjukdom och har sedan länge ett samarbete med Mayokliniken i Jacksonville, USA. Han deltar också i Socialstyrelsens arbete för sammanställning av nationella riktlinjer för vård vid Parkinsons sjukdom och har visat en utomordentlig förmåga att presentera vetenskapliga aspekter på Parkinsons sjukdom för patienter, anhöriga och allmänhet.
-”Priset innebär för mig förbättrat utrymme att bedriva min forskning kring genetiska former och förlopp av Parkinsons sjukdom. Just nu har vi etablerat tester för dominanta Parkinsongener i Lund. I ett samarbetsprojekt testar vi DNA från mer än 1500 patienter från hela landet avseende dessa mutationer i syfte att förbättra både utredning och behandling. Den andra studien jag arbetar intensivt med vill identifiera faktorer som påverkar förloppet av Parkinsons sjukdom. Vilka faktorer som svarar mot respektive symtom en patient utvecklar, hur snabbt sjukdomen försämras samt hur bra en individuell patient svarar på behandlingen” säger Andreas Puschmann.
Radu Constantinescu disputerade 2013. Hans forskning och hans kliniska arbete har uppenbarat nya rön och har uppmärksammats internationellt. Parkinsonfonden tillkännager i samband med Världsparkinsondagen, 11 april, att årets Åke Ljungdahl Pris på 100 000 kronor går till överläkare Radu Constantinescu, för betydande bidrag gällande Parkinsonforskningen i landet.
Radu Constatinescu kom som redan färdig specialist i psykiatri till neurologen, Sahlgrenska 1999. Han blev specialist i neurologi 2003 och han har tjänstgjort som läkare på neurologen och motorikteamet Sahlgrenska sedan dess. Under 2006 och 2012 fick han möjligheten att tjänstgöra på Neurologkliniken i Rochester, USA, där han förkovrade sig ytterligare, fick många kontakter och gjorde ett mycket uppskattat arbete.
År 2013 försvarade han på bästa sätt sin avhandling Cerebrospinal Fluid Markers in Neurodegenerative Movement disorders: Parkinsonian Disorders and Huntington´s Disease.
Radu Constantinescu är en sällsynt duktig, arbetsam och empatisk movement disorder läkare. Dessutom har han ett stort intresse för forskning och har trots ett stort kliniskt åtagande gjort ett betydande antal publikationer. Hans avhandling är mycket välskriven och genomarbetad. Den hade inte kunnat göras utan ett stort kliniskt arbete och hans mycket goda patientkontakt.
– Jag känner en stor tacksamhet mot alla patienter och deras anhöriga. När jag tänker igenom, är jag dem skyldig en stor del av mitt liv: mitt arbete, min forskning, mycket mänsklig värme och visdom. Priset sporrar mig att fortsätta forska, säger Radu Constantinescu.
Jan Linder disputerade i januari 2012. Hans forskning har uppenbarat nya rön och förekomst av högsta frekvenserna i världen beträffande nyinsjuknade patienter med Parkinsons sjukdom. Parkinsonfonden tilldelar årets Åke Ljungdahl Pris 2012 på 100 000 kronor till överläkare Jan Linder, Umeå, för betydande bidrag gällande Parkinsonforskningen i landet.
Jan Linder är neurolog och överläkare vid Neurocentrum, Norrlands universitetssjukhus (NC/NUS) i Umeå. Jan visade intresse för Parkinsons sjukdom redan tidigt under sin ST-tjänstgöring och blev ansvarig för den verksamheten vid kliniken redan innan han formellt var specialistkompetent. Han har på ett mycket förtjänstfullt sätt utvecklat verksamheten vid NC/NUS gällande Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningssjukdomar. DUODOPA-behandling introducerade Jan vid NC/NUS under 2006 som ”ny metod” på ett administrativt mycket bra sätt med stöd från landstingsledningen och landstingsstaben. Vad gäller DBS-verksamheten så var Jan den förste neurologen vid NC/NUS som engagerade sig i den behandlingen. Han har varit ansvarig för den neurologiska delen av den verksamheten sedan 2001 och har ett mycket väl utvecklat samarbete med neurokirurgiska kliniken. DBS-verksamheten växer och är för närvarande störst i landet. Vetenskapens värld (SVT) gjorde 2011 ett reportage om DBS-verksamheten vid ND/NUS. På forskningssidan är Jan aktiv på flera fronter inom parkinsonområdet.
Jan Linder disputerade i januari 2012 med avhandlingen ”Idiopathic parkinsonism: Epidemiology and clinical characteristics of a population based incidence cohort.” I avhandlingen påvisades en av de högsta frekvenserna i världen av nyinsjuknade patienter med Parkinsons sjukdom, och personer med atypisk Parkinsonism. I avhandlingen påvisades även med magnetkamera en överraskande stor förekomst av degenerativa förändringar i hjärnan hos Parkinsonpatienter och även hos friska försökspersoner redan i samband med remiss till neurolgisk klinik.
Priset har delats ut på ett Forskarseminarium på Nalen i Stockholm, i samband med Världsparkinsondagen den 11 April.
Parkinsonförbundets forskningsfond med dess insamlingsfond, Parkinsonfonden, verkar för att ekonomiskt stödja svensk klinisk Parkinsonforskning i landet. Den viktigaste uppgiften är att via anslag och stipendier stimulera och hjälpa lovande forskare inom Parkinsons sjukdom. Årets Åke Ljungdahl Pris på 100 000 kronor tilldelas med. dr. Anders Johansson, Akademiska sjukhuset/Uppsala Universitet.
Sedan 1999 har Parkinsonfonden delat ut drygt 33 miljoner kr till angelägen forskning om Parkinsons sjukdom, vilket i genomsnitt är nära 3 miljoner om året. För att understödja vidareutvecklingen av den kliniska Parkinsonforskningen och behandlingen i Sverige, instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2008 ett pris, till Åke Ljungdahls minne. Priset avser att främja förnyelse och utveckling inom området klinisk behandling och forskning vid Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet.
Anders Johansson disputerade 2009 på en avhandling som rör biomarkörer vid ALS och Parkinsons sjukdom. Fynden i några av avhandlingens delarbeten har tillfört viktig information vad gäller differentialdiagnostiken mellan Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.
Anders Johansson är fortsatt forskningsaktiv inom området Parkinsons sjukdom och är involverad i flera nya projekt både vad gäller diagnostiska markörer och läkemedelsbehandling. Han arbetar också mycket kliniskt med patienter med Parkinsons sjukdom bla som huvudansvarig neurolog för DBS- verksamheten.
För att understödja vidareutvecklingen av den kliniska Parkinsonforskningen och behandlingen i Sverige, instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2008 ett pris, till Åke Ljungdahls minne. Priset avser att främja förnyelse och utveckling inom området klinisk behandling och forskning vid Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet. Prissumman är 100.000 SEK.
Elisabet Londos har gjort mycket framstående insatser inom klinisk Parkinsonforskning, särskilt rörande de minnesstörningar som drabbar en del patienter. Bland annat har hon studerat hur sjukdomsprocessen i hjärnan återspeglas i förändringar som kan mätas i ryggmärgsvätska. Ett synnerligen viktigt fynd som Elisabet Londos publicerade i en ledande internationell tidsskrift under 2009 är att ett nytt läkemedel kan minska symtomen vid Lewy Body demens, en sjukdom som är nära besläktad med Parkinsons sjukdom. Förutom sin forskargärning är Elisabet Londos en person som ofta och effektfullt delar med sig av sin kunskap i uppskattade populärvetenskapliga föredrag inför patienter och deras anhöriga.
För att understödja vidareutvecklingen av den kliniska Parkinsonforskningen och behandlingen i Sverige, instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2008 ett pris, till Åke Ljungdahls minne. Priset avser att främja förnyelse och utveckling inom området klinisk behandling och forskning vid Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet. Prissumman är 100.000 SEK.
Parkinsonfonden har tilldelat Dag Nyholm, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Åke Ljungdahls Pris 2008 på 100 000:- . Priset som nyligen instiftades kommer att delas ut den 27 maj i Lund, i närvaro av H.M. Drottning Silvia i samband med ett forskarseminarium. Dag Nyholm disputerade vid Institutionen för Neurovetenskap (neurologi) 2003 på avhandlingen ”Pharmacotherapy for Parkinson´s disease – Observations and Innovations” och han har därefter gjort flera viktiga studier om L-DOPA farmakokinetik och farmakodynamik. Studierna har haft och kommer att få stor betydelse för behandlingen av patienter med Parkinsons sjukdom.
Dag Nyholm har snabbt blivit en internationellt erkänd auktoritet inom forskningsområdet vilket bl a avspeglas i de review artiklar som han varit författare till. Han är också en ofta anlitad föreläsare inom området Parkinsons sjukdom i allmänhet och behandling med intestinal L-DOPA infusion i synnerhet. Dag Nyholm har ett ST-block i neurologi på Akademiska sjukhuset sedan 2006. ”Dag Nyholm är en duktig forskare, deltar med stor entusiasm i det praktiska arbetet med patienter med Parkinsons sjukdom och han är mycket omtyckt av patienterna” säger Susanna Lindvall, ordförande i Parkinsonfonden.